En gubbe kliver på och sätter sig på sätet mittemot mig fast på vänstra sidan. Jag har ställt min kasse mellan min vänstra och högra vad på spårvagnsgolvet.
Han håller ett cornflakes paket i handen. Varsamt placerar han cornflakes paketet som ett litet barn på sätet bredvid sig och mittemot mig och tittar ömt på det.
Jag tittar på honom. Jag tittar på cornflakes paketet.. och tillbaka på honom.
Han ser ut som vilken gubbe som helst. Lite grå, lite ärrad, gubbkeps.
Han tittar på Cornflakes paketet och sen kommer det.
-Ja ,du Cornflakes, vart är vi på väg nu? Cornflakes paketet svarar inte.
Det bubblar av skratt i mig. Han tittar med varma, vänliga ögon
Jag låtsas smsar och knäpper en bild, undrar om det är någon annan som ser detta och kikar sen ner i min egen kasse.
Där ligger havregrynspaketet längst upp..och sätet bredvid mig är tomt.
Jag kan inte låta bli..
Jag ställer upp havregryns paketet bredvid mig och tittar på det. Min hållplats är nästa.
Sen säger jag.
-Vad säger du havregryn , ska vi av här eller?
Gubben börjar garva.. han skrattar fortfarande när jag kliver av.
Stört.
Störtskönt.
Hej! Jag kom in här av en slump men måste bara kommentera ditt inlägg..vilken underbar spårvagnsresa. Så skönt att du tog upp havregrynspaketet...hehe..sitter här och ser det hela framför mig och kan inte sluta le =D Härligt att det finns människor som dig som vågar bjuda på sig själv =)
SvaraRadera//Madde
Hej Madde!
RaderaVad roligt att du hittade hit =)
Ja , livet blir alltid lite roligare med lite bus& skoj.
Ha en fin kväll.// Berna ;)