Faktum är att jag blir så eldad i konversationer att jag inte är medveten om att jag bränner dem.
Jag fick nyligen höra att jag är en sån där person som ställer en fråga, tar orden ur munnen på personen och sen besvarar frågan själv är meganöjd med svaret och ställer en ny fråga.. Fan tänkte jag. Det är ju sant.
och tack för att du är så ärlig!( till personen som sa det)
Inte för att jag menar att köra över eller är jätteförtjust i in egen röst. Jag är bara. , ja exalterad. Sorry =)
Jag älskar att ventilera känslor.. om allt. Jag har både rätt och fel, kan ha en schysst poäng ibland och ibland är jag helt ute och cyklar. Spelar ingen roll.
De är de höjda ögonbrynen jag passar mig för. Människor utan perspektiv som jag känner att jag kan vara utan och som lär mig det enda just såna människor kan lära mig. Att aldrig döma på förhand.
Vi är dem vi är
Tysta, pratiga, varma, kalla blyga, framåt och allt där emellan.
och det är inte mycket begärt att få vara älskad som man är.
Ha en grym helg finisar!
 |
| Lovar å bita sig i läppen och lyssna klart <3 |
Jag tycker nog knappast att du behöver "be om ursäkt" för detta.
SvaraRaderaDet kan ju göras på olika sätt men frågan är vad som finns bakom. Vilken är bevekelsegrunden?
Vi som känner dig vet att du inte vill framhäva dig själv eller glömmer bort att lyssna. Du lever med så intensivt, innerligt och ärligt och då kan det bli så här.
Och självfallet är det upplagt för missförstånd...
Mig får du dock hemskt gärna avbryta hur mycket du vill! ;)
Kram från Christer
Tack goa Christer. Ja de som känner mig vet att jag är en glad tjötröv. tack för dina varma ord!! Kramar
Radera