Jag har en vän som heter Thomas..

Han är super stammis på Sportlife, (där jag jobbar) den mest vältränade 50 nånting åringen jag träffat i hela  mitt liv och han är alltid lika glad och trevlig när vi ses... ALLTID!!

Halloj Thomas!! -Hur e läget? brukar jag säga..

-När jag ser dig e det alltid bra tjoar han alltid som vanligt där han sitter och svettas  i bicepscurlen, charmig och med glimten i ögat. En automatiskt skratt lockare.

Vi brukar byta ett par ord om livet och när jag går därifrån är jag alltid lite gladare.

Den goa grejen med Thomas är att han alltid tar sig tid att hälsa på sina medmänniskor, byta ett par ord, några dunkar i ryggen och alltid med ett leende. Tittar man i smyg ser man att det står alltid glada medlemmar runt Thomas och är han inte där så märker man det..för Thomas glädjen saknas..

Vilken sjuk skillnad det gör att lägga ett par sekunder extra på att hälsa, bjuda på ett leende, fråga hur det är...

Glädje sprids snabbt. Det kostar inte en krona och för många därute betyder mer än du någonsin hade kunnat tänka dig.

Snart är hösten och mörkret här. Vi kommer behöva de där extra sekunderna värme..
Själv tänker jag påminna mig om detta nu,dra ner livstempot, inte skynda mig förbi mina nära och kära utan bli bättre på att visa hur mycket de betyder för mig..  man vet inte hur länge man får chansen..

Pussen!!

Storåstarkåsnällåglad!!!

Bästismys hos min fina Parisa. Ska påminna henne om att hon är fantastisk.

Ha en mysig kväll

Ps, Grattis till böckerna  Social kompetensböckerna  Sara Boström,  Jonathan D & Sara .Eriksson
( ni var först till kvarn =) Kramar!!