Det bästa jag sett..

 i filmväg på lääänge måste ändå vara mitt biobesök idag, en sliten söndag, då man bara går omkring och väntar på att något fantastiskt ska hända och så köper man biljetter till den här filmen och.. ja dagen är gjord.

En riktigt bra film,enligt mig ska åtminstone under ett par sekunder under den ca 2 timmar långa biofåtölj stunden få mig att antingen brista ut i gapskratt eller tvinga mig snyta min gråtsnoriga näsa.
Den ska vara värd kön till popcornen & toaletten, den ska vara värd de hormonstinna fjortisgrabbarna som sitter två rader bakom och och testar sina nyvuxna struphuvuden.men framför allt ska den vara värd mina 110 spänn som jag  annars lätt hade bränt på cupcake formar ( för dig som inte vet är jag lätt beroende av att baka.)

Jaja här kommer det.  Filmen som vara värd alla pengar och fjortisar i hela världen . Den heter NICEVILLE  på Svenska och THE HELP på engelska.
Handlar kort om hur färgade människor behandlades i USA på 60-talet och  är inspelad med så mycket värme och humor att när man går därifrån är både skitlycklig och skitledsen. Den berör något så enormt och jag lovar att det var under fler än ett par sekunder som jag både gapflabbade och försökte inte snörvla för högt när tårarna rann. Jag och alla andra i biosalongen.

Om  inte denna får minst tre Oscars nomineringar till nästa gala har du min tillåtelse att rulla mig blåmögelost innan jag går till jobbet en måndagsmorgon!!

Se den!! 

 Kram!!