måndag 1 oktober 2012

Jag står på Linköpings största ...och enda partygata..



Min kille jobbar med entertainment, det är fredag så  jag har hakat på och nu är han efter en kalasfinkväll klar, Vi har lämnat grejerna på hotellet och ska ut och smutta på en go Mojito, snacka skit och jag ska som vanligt sitta och fundera på hur hans ögon kan vara så gröna och bruna samtidigt... =)

Vi gör det och sen passerar vi en av alla hundra ..eller .. 5 barer och går  förbi en skylt där det står att ett Coverband (några goa vänner till honom visar det sig.) spelar ikväll!!

Whööö!! vi måste in här säger Stefan och drar in mig förbi de två dansgolven på både övre och undre dansgolven som är ockuperade av hundra  olika sorters gungande, studsande, dansstilar.

Det ser ut som den där Stena Line reklamen , fast inte i Slowmotion.. 

En salig blandning av spetsklänningar,skogshuggarskjortor, fjädrar, flätor, glitter, backslick, uppslick  sneslick... you name it. . Det luktar en blandning av Heiniken och Sambucca och jag och Stefan står i Coverbandshörnan och myser..

Då får jag syn på henne Jeanette 41,ensam i ett hörn, rak i ryggen ,en stor stark på bordet och med händer som ibland slätar ut små veck på den svarta kjolen... och jag ser det på henne.
Hon vill dansa.. jo jag gör det för hon gör det liksom ,fast på insidan ... hon stampar takten med foten,diggar med huvudet och  letar med blicken. Hon har ingen att dansa med bara

Men hon ler sitt gladaste leende och tittar uppskattande på alla andra som nu har gått loss och jämfota hoppar till coverbandets bästa uppträdande för kvällen.. are we humans or are dancers..

Vissa människor gör det inte bara, de går inte upp ensamma och ansluter sig till den gungande flocken.
De behöver en prins eller prinsessa.. eller va fan de behöver en glad jävel som drar upp dem..

Nu har jag  har tappat fokus på coverbandet och kan inte sluta titta på henne och hoppas själv att någon bjuder upp ..hon sitter  kvar.. fan också.

Vart fan är priinsjäveln när man behöver honom tänker jag.. och då händer det.
Han är två meter lång och jääävligt glad och tycker inte heller att hon ska sitta sådär och bara längta..hon hinner knappt tacka ja/nej innan de står längst fram och skvätter öl på alla andra i ren dansfylleglädje. Länge. Han räddar henne och hela hennes kväll. För fasiken vad glad hon blir!!!

Jag älskar människor som bjuder upp, till och av sig själva. Det spelar ingen roll av vad.
De är de människorna som räddar oss lite från den grå vardagen. Dessa små prins/prinsessjävlar. <3

Hon som så gärna ville dansa och  han ,prinsjäveln.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar