De andra kidsen min klass samlade på..

frimärken eller kapsyler.. eller bokmärken eller sånt där fin glittrigt brevpapper som luktade så mycket godis att mina tidigt utvecklade 9 -åriga sockersmaklökar lurade min hjärna att producera saliv i munnen på mig.. ..eh..av brevpapper ( ni fattar hur sockerskadad jag är va?)

Jag själv kunde inte riktigt bestämma mig.. så jag samlade på ALLT och inte var jag varken organiserad eller fokuserad heller..så jag hade varken mycket av det jag samlade på eller ordentligt ihopsamlat någonstans.

Så där satt jag i ett rum fyllt av massa skit, några kapsyler här, några suddigummin där och lite nerdreglat luktagott brevpapper i nåt hörn..

Det var en halvhjärtad, halvsamlar tjej som satt där och undrade vad meningen med detta samlande var? Vad fan var det bra för egentligen!!!??

..tills jag en dag besökte min dåvarande bästa kompis mormor och såg vad hon hade på sitt nattduksbord..

En kärleksnovell. ( A.K.A tantsnusk..)

Medan mormorn värmde kanelbullar och hällde upp hallonsaft åt oss, slog jag upp vilken sida somhelst i tantsnuskboken.. och läste ungefär följande..

Han tog hennes mjuka hand i sin och såg henne djupt och intensivt i de nötbruna stora ögonen. Hennes hjärta slog ett extra slag och hon kände hur det började bulta i hennes sköte.. ( Det sista varken förstod jag eller brydde mig om just då)..

Men jag visste att jag också ville känna det där med hjärtat..

Jag slängde ihop boken,tog en tugga av min kanelbulle och bestämde mig att from den dagen skulle fan ingen kille få chans på mig om han inte kunde få mitt hjärta att slå ett extra slag när han såg intensivt i mina nötbruna ögon...eller nåt.... Lite mycket krävt av en 9 åring. Men nu var det hårda bud och inte fan var det någon som frågade chans..

Jag började samla på gammeldags hederlig romantik och visste precis vad jag skulle spara det.. nämligen i hjärtat..

Än i dag kan bli tårögd när jag ser frierier, killar på stan som ömt kysser sin tjej på pannan, tycker det är gulligt med män som drar ut stolar, eller öppnar dörrar, långa kramar, dedikerade dikter och låtar, när någon traskar ner gatan med en blomsterbukett som någon ska få..eller skriver öppet på Facebook att de är lyckligt skattade som har varandra..

Jag älskar romantik, vältrar mig mig i Jane Austens mästerverk och gråter varje gång fel karaktär till slut dör för kärlekens skull...

Romantik behöver inte kosta en krona.. det handlar ju om tankar och gester och ord och det jag värderar allra mest.

Vänskapen,lojaliteten och förmågan att få varandra att le..

Det kan också vara att få någon att skratt högt som den gången min kille och jag skickade sms till varandra samtidigt...

Jag skrev något engelskt romantiskt.. och han svarade.. ja.. det är bara att se nedan. ;)

Vad som händer när man skriver samtidigt.. Jätteromantiskt,
NOT!  Hahah! ;)

 Ha en grym tisdag!! PUSS!