Den som skulle skydda familjen Frank mot Nazisterna. Den är extremt välplanerad och liksom overklig för jag har bara sett en sån på film eller läst om den en fantasybok eller sett den i Batman och tänkt attans, han är smart den där Batman.
En hemlig bokhylle gång in till en annan lägenhet. Bakom väggen. 1942!
I detta fall satt lilla Anne Frank,13 år gammal gömd bakom den, dag ut och dag in tillsammans med sin familj, med igenspikade och skylda fönster, i ett hem som skulle ge intrycket av att vara övergivet så att man inte letade igenom det.
Jag går förbi och igenom bokhylle dörren och in i gömman som är öppen för oss 200 turister som köat i en timma för att besöka denna numera minnesplats för de människor som brutalt fördes bort och förorsakades livet för att de tillhört "fel" grupp av religion och människor.
Helt automatiskt ryser jag när vi går förbi gamla rester av kök, badrum, idolkort som hon hade hängt upp på väggen. Som vilken liten tjej som helst. Vi ser hennes dagböcker uppradade,skrivna med en liten skrivstil som uttrycker både rädsla och oro men också om kärlek och längtan till efter något annat. Framförallt helt vanlig solljus.
De fick trippa tyst omkring på nätterna. Alltid viska och vissa dagar inte prata alls.
Familjen Frank blev efter 2 år av skydd av väggen bakom bokhyllan, huggna i ryggen och angivna av bekanta till dem. Soldaterna kom och hämtade Anne och hennes syster och satte dem i koncentrationsläger. Där avrättades de båda. 1 månad före befrielsen.
Hennes pappa som klarade sig kom hem och hittade hennes dagböcker och sina döttrars gamla kläder.
Sen fick han veta att de alla var borta för alltid. Han beslöt sig för att spara Annes dagböcker för att sedan publicera dem över hela världen så att vi människor generationer efter inte ska glömma vilken ondska som pågått och som fortfarande pågår.
Amsterdam är en vacker stad, den har vackra kanaler och byggnader, parker och människor.
Amsterdam är en sjuk stad du får knarka så mycket du vill och köpa sex av tjejer i röda rum.
Amsterdam är en härjad stad, här har man stulit oskyldiga människors liv.
Helt jävla oförlåtligt och ett av mina starkaste minnen och påminnelser till livet.
Friheten.
Bokhyllan. |
Utanför med kärleken. |
Ser ni locken längst fram i pannan? Sööööt! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar