Jag har blivit en lipsill..

Jag gråter lite i smyg.. åt allt..jag kan inte stoppa det. 
Innan krävdes det en riktig snyftfilm innan jag kunde snora till .. Men nu..

Som när pappa berättar för Stefan att han likt mig älskar fåglar men inte kan komma på vad den där tjocka lilla fågeln med gult på bröstet heter och kärleken springer och köper Sverige akademiens stora fågelbok med namn på 40000 fåglar till pappa.. då går jag därifrån och lipar lite för jag blir så berörd av omtanken..

Utan att kontrollera det, rinner tårarna ner för kinderna när den gamla bittra farbrorn i den animerade filmen "UP" drömmer sig tillbaka till den tiden hans fru levde och han hade någon att älska.. Shit.. DisneyPixar vet verkligen hur de ska trycka på mina känsloknappar..

Och häromdagen hände det igen.. Helt otippat på Nordic Wellness Majorna.

Jag släpar in mig själv i nackskinnet, heltsuperomotivad och där av en enda anledning
Catwalkklippet från Victoria Secret 2012. Say no more.

Där sitter jag i lår maskinen och vädjar till min hjärna att sluta tänka på hur gott det hade varit att blanda i saffran i cupcakesmeten.. Och när jag isåfall skulle hinna baka dem.. när jag får syn på killen bredvid mig. I rullstol.

Han är lam från midjan ner, men han är stark,glad och jävligt fokuserad. Han rullar fram mellan maskinerna, lyfter vant in sin kropp, placerar sina livlösa ben i rätt ställning och pressar och det med en jävla glöd. Mellan seten rätar han sig upp och och taggar sig själv.
Han byter övningar och måste hela tiden ta hänsyn till placeringen av sin rullstol och förhållandet till de andra medlemmarna runtomkring honom..

Han har minsann inte gett upp någonstans (som jag,denna dag).
Han är Kung och jag jätterörd över att jag hittat min inspiration 2013.
Den sentimentala lipsillen i mig vrider sig.. jag kan inte hålla tillbaka, det blir blankt i ögonen. Det rinner över.

Fan kärringBerna!!
Jag reser mig upp går in studion och sätter på lite T-Pain för att dansa bort lipsillen.

2012 har verkligen varit ett känslomässigt år för mig.
Jag har både avslutat och startat i känslomässiga beslut.
Jag har vågat mer än någonsin och det på alla plan.

Och skulle jag önska mig och mina älskade vänner något inför 2013,
Så är det mod.
Modet att våga vara människa med allt vad det innebär. Kärlek, vänskap och karriär.

Japp i den ordningen.

Ta hand om er finisar.
Puss.