Jag sov inte länge inatt..

Jag drömde att jag helt svettig och konditionsfattig blev jagad av en man utklädd till en chorizo som upprepade gånger vrålade att vi hörde i hop!!.
Han sa det med en förvriden, sorgsen röst och  jag blev mer och mer uppskrämd ...

Det var sjukt tungt att springa, sådär som det blir i vissa mardrömmar, jag hade tom svårt att vända mig om och titta på honom, men jag hörde att han låg precis tätt bakom och bad mig sluta springa ifrån honom.

Jag sprang in på ett ödelagt Liseberg och han tätt efter. Rädslan förvandlades till ilska och jag vände om mig om och skrek. Vad  fan menar du? Vaddå hör ihop, låt mig vara ditt utklädde psykfall.

Vi stod utanför spegelhuset och jag fick syn på mig själv. I en korvbrödsdräkt.
Jag blev tyst.

Han sa ,- Hallå, din idiot! vi måste tillbaka och jobba nu.
-Ta dem här!! och räckte över en bricka med korvbits prover.

Jag vaknade helt svettig och besviken över att vara 30 bast och inte kommit längre i livet än att bli korvbrödsflicka.Väl landad i verkligheten kände jag hur grymt lyckligt lottad jag är som har världens mest inspirerande jobb och kollegor på Sportlife och traskade glatt i väg till dagens första PRmöte 08:30=)

Lööv!

Vi hör ihop juh!!!